Lilltrollet har precis blivit sju månader och vi hälsar på svärföräldrarna sedan ca två veckor tillbaka, dvs vi bor hemma hos dem. Om ett par dagar har min svåger en spelning (han är musiker) som vi väldigt gärna vill gå på, men det är sent på kvällen och inte bebisvänligt. Vi tänkte då lämna sonen hemma hos farmor och farfar ett par timmar, men nu sitter jag här och funderar. Sonen somnar ganska tidigt, ca 8-9 och det är alltid jag som söver honom. Vi tänkte alltså att vi skulle lägga honom här i hans "egen" säng och sen gå iväg, eftersom spelningen inte är förrän 10-11, och sen komma hem igen framåt småtimmarna. Om allt går bra så kanske han inte ens märker att vi är borta... Fast i bland så sover han väldigt oroligt och vaknar flera gånger och är väldigt ledsen - oftast är han bara halvvaken och det KAN räcka med att man bara klappar om honom lite och stoppar in nappen. Det jag tänker på är om det är bättre att farmor eller farfar söver honom den kvällen så att han liksom kan vara förberedd på att det kan vara någon annan som kommer och stoppar om honom på natten?
Dessa argument är dock mest dåliga svepskäl. Den verkliga anledningen till att läkarrocken avskaffats är troligtvis att den symboliserar hierarkier. Särskilt sjuksköterskor har varit måna om att påpeka att rocken är en mossig relik från en vård där bäraren inte fick ifrågasättas. En tid när kvinnliga sjuksköterskor passade upp på manliga läkare, som inte värdesatte "syrrornas" kunskap och kompetens. Och visst, det finns fortfarande alltför många exempel på dålig attityd. Både från läkare, men faktiskt också från sjuksköterskor. En läkare blir dock knappast automatiskt mer arrogant av att dra på sig en vit rock. Däremot blir man lättare igenkänd som just läkare. Det kan nämligen vara svårt att skilja på yrkeskategorier med hjälp av bara en liten skylt och en presentation. Särskilt för den som är gammal, ser eller hör dåligt och dessutom är sjuk. Dumheter att ta bort domarklubban Läkare utan läkarrock är en del av en större progressiv trend. Sveriges domare har också hakat på, och svingar allt mer sällan sina domarklubbor.
Du når henne på 08-550 914 67 eller Sjukhuskyrkan har ingen beredskap, men kvällar och helger kan du vid behov söka kyrkoherde Ralph Sjöholm, som då skickar den som är i tjänst. Ralph nås på 070-674 52 12. T Taxi och Färdtjänst Kan beställas i huvudentrén. Tolk Alla har rätt till vård som de kan förstå. Om du är döv, hörselskadad, dövblind eller talskadad erbjuder Region Stockholm kostnadsfri tolkservice i de flesta sammanhang. S äg till om det när du beställer tid för besöket, så ser vi till att det finns en tolk på plats när du kommer. W Wi-Fi Kostnadsfri Wi-Fi finns på sjukhusets avdelningar. Senast uppdaterad: 2020-08-01 Dela sidan:
STEPHANIE PERKINS är en storsäljande amerikansk författare med flera titlar på New York Times bestsellerlista. Hon har alltid arbetat med böcker: först som bokhandlare, därefter som bibliotekarie, och nu som ungdomsboksförfattare. Hennes debutroman Anna och den franska kyssen blev vald till en av Årets bästa tonårsböcker av NPR och nominerades till en Cybils Award för Bästa ungdomsroman. Stephanie Perkins sajt Twitter Läs ett smakprov... Titel: Lola och pojken i huset bredvid Originaltitel: Lola and the Boy Next door ISBN: 978-91-7701-124-8 [poc] 978-91-7645-566-1 [inb] 978-91-7645-567-8 [e-bok]
Dagen är förstörd. Sedan dess säger jag "Sallad, tomat och gurka" istället. Nästa scenario utspelas också under lunchtid, men en annan dag. Framför mig i kön står en karl, ungefär i min ålder, och beställer komiskt nog en halv Honey Oat med Chicken Teriyaki och Pepperjack istället för den vanliga osten. Jag skrattar lite inombords och funderar på vad oddsen är för det. När tjejen bakom disken frågar vad jag vill ha svarar jag "Samma! " med ett skämtsamt leende. Vi vill båda två ha våra smörgåsar toastade. När hon frågar vilka grönsaker mannen framför mig vill ha svarar han "Sallad, gurka och tomat. Lite rödlök". Jag får panik. Han beställer exakt samma som jag brukar. Vad ska jag göra? Jag agerar snabbt och bestämmer mig för att skippa löken. "Vitlök och South-West" säger han sen. Jag känner hur svettpärlorna börjar formas på pannan och erkänner min förlust. Jag kommer inte ihåg vad jag beställde, men det blev i alla fall inte som jag ville.