väst= gul-svart-gul alt två pilar som pekar mot varann Öst= svart-gul-svart alt två pilar som pekar från varann. Förutom dessa så finns det massor av olika viktig sjömärken, ljuskombinationer, tavlor m, m Kan inte nog rekomendera att alla som vistas på sjön åtminstonne kostar på sig ett förarintyg.. Navigering är dessutom kul, och borde automatiskt finnas i intresset när man är intreserad av båtar. Förövrigt är det rätt viktigt att veta vem som har företräde, vid olika kollisionskurs kombinationer. Detta beror lite på vilken typ av båt/ar det gäller. Om du inte vill gå nån kvällskurs i navigering, så lånar åtminstonne lite böcker från bibblan å plugga på lite.. Rätt kul att sen koma ut i båten och ta ut lite kurser, bäringar m, m. Lycka till. Joo!! styrbord= höger sida om du har näsan mot fören och baken mot aktern babord= vänster sida om du har näsan mot fören och baken mot aktern //Abel
Oki.. sorry.. Skall försöka att mycket kortfattat beskriva det absolut nödvändigaste. För det första.. Man måste tänka på åt vilket håll dom olika farlederna går åt.. Du skall alltid ha grön farledsmarkering på din styrbords sida när du åker i farledens riktning. Farledsriktinigen för svenska vatten är från Norska kusten runt svenska sydspettsen och upp till nordligaste sverige. Samt utifrån havet och in till hamnarna. Dvs.. Kommer du "utifrån" och skall in mot hamnen skall du alltid ha grönt på din styrbord sida, och rött på din babords sida. Kommer du innefrån hamnen och skall ut mot havet skall du givetvis då ha rött på styrbord och grönt på babord. Är du osäker på farledens riktnig så finns det angivet i sjökorten. En annan vanligen förekomande makering är vädersträcks märken. Dessa visar ett hinder och vilken sida du skall pasera detta på. Dessa märken läses av på dom olika färgkombinationerna, eller via dom olika pilkombinationer. Nord= svartöverst och gul nertill alt två pilar som pekar uppåt syd= gul överst svart nertill alt två pilar som pekar neråt.
Det fanns därför anledning för just dessa akademiskt skolade att inför folket titulera sig doktorer, som en markering av att de genomgått den rätta formaliserade universitetsutbildningen. Och detta kan ju då alltså ha satt spår i vardagsspråket så att "doktor" uppfattades som en synonym till "läkare", medan doktorer i andra ämnen inte hade samma anledning att propsa på sin titel annat än i den akademiska konkurrensen. Apropå skillnaden mellan å ena sidan de teoretiskt skolade och å andra praktikerna med lägre status hittade jag följande i Anders Piltz' Medeltidens lärda värld: Liksom i övriga fakulteter garanterade också medicinarna kollegialt att kandidater till baccalaureusvärdigheten uppfyllde vissa minimikrav. Till duvningen hörde upprepade disputationer över valda delar av textkursen. Efter fyra års studier måste baccalaurianden offentligt försvara en tes av teoretisk natur. Om han väl förvärvat denna första grad kunde han under ledning av sin lärare själv under två års tid hålla enklare föreläsningar för att slutligen, efter muntlig examination i närvaro av magistrar ur samtliga fakulteter, bli licentiat, en värdighet som naturligen utmynnade i doktoratet.
Han berättade sagor om fångvaktarna och beskrev vad de gjorde fel. Men för att inte råka illa ut, gjorde han om figurerna till djur. Fransmannen Jean de La Fontaine, som levde på 1600-talet, skrev fabler på vers. Ordet "fabel" kommer från latinets fabula ( betonas på första stavelsen), som betyder " berättelse ", "saga" eller "anekdot". [ 1] Fabel eller fabula är också en narratologisk term som ungefär betyder "händelseförloppet i kronologisk ordning. " I en sådan specificeras varken personernas namn, platsen där berättelsen utspelar sig, eller tiden när den utspelar sig. Kända fabler [ redigera | redigera wikitext] Bambi Haren och igelkotten Räven och druvorna Tre små grisar Skorpionen och grodan Se även [ redigera | redigera wikitext] Fabeldjur Lego Fabuland Referenser [ redigera | redigera wikitext] ^ [ a b c] "fabel"... Läst 5 februari 2019. Externa länkar [ redigera | redigera wikitext] Sagor och fabler