En annan förändring i mediekonsumtionen är att sociala medier på mycket kort tid lagt beslag på en stor del av de yngres medietid. Även hushållens medieutgifter bekräftar att vi blir allt mer digitala i vår mediekonsumtion. För att få tillgång till alla nya digitala tjänster spenderar svenskarna allt mer pengar på bredbands-uppkopplingar och mobilabonnemang. Däremot minskar hushållens utgifter för att ta del av nyhetsmedier. I den här rapporten använder vi statistik från flera källor för att beskriva hur mediekonsumtionen förändras över tid. Mätningarna görs ofta på nedlagd tid och tillgång till olika medier. Den digitala konsumtionen är svårare att mäta eftersom tiden vi spenderar inte är avgränsad på samma sätt som den var innan vi använde mobilen till mediekonsumtion. Nordicoms långa tidsserier visar ändå tydliga trender i mediekonsumtionen över tid och i olika åldersgrupper. Läs rapporten här
Myndigheten för press, radio och tv har i uppdrag att följa och analysera utvecklingen inom medieområdet och sprida kunskap om den till allmänheten.
- Hur vet man om man har adhd
Hur vet man om man har adhd
Idag publicerar Myndigheten för press, radio och tv en ny rapport om svenskarnas mediekonsumtion. Den visar att vår mediekonsumtion fortsätter att förändras och att åldersklyftorna ökar. De yngre blir allt mer digitala i sin konsumtion och de äldre är fortfarande huvudsakligen kvar i de mer traditionella medierna. Mediekonsumtion i förändring
Det finns en obalans mellan utbud och efterfrågan i vår mediekonsumtion. Den tid vi spenderar på medier ökar inte i samma omfattning som utbudet. Det har lett till en ökad konkurrens mellan utbudet av de många nya digitala tjänsterna som konkurrerar med de traditionella medierna; radio, tv och tidningar. En fortsatt trend är att klyftan mellan den yngsta och den äldsta generationens medieanvändning fortsätter att öka. De unga fortsätter att lämna de plattformar som kan sägas vara traditionella medier som papperstidning, analog radio och tablåsänd tv. De äldre rör sig mot ett mer digitalt konsumtionsmönster men är samtidigt den grupp som fortfarande använder sig av de traditionella medieplattformarna i störst utsträckning.
– Vi har inte monopol på information längre, vilket jag i grunden tycker är jättebra. Det är inte längre bara några redaktörer i storstan, som ser ut på samma sätt, som bestämmer vad vi ska prata om, säger Martin Schori, journalist på Aftonbladet. Både Martin Schori och Martin Moore, författare till boken Hackad demokrati och medieforskare på Kings College i London, menar att året 2011 var ett politiskt genombrottsår för sociala medier. Ett år då demokratiska demonstrationer kablades ut till världen via sociala medier. – Jag tänker på den arabiska våren, Tahrirtorget i Egypten, när Mubarak avgick efter protester som till stor del hade organiserats via sociala medier, säger Martin Schori. Även Martin Moore ser den arabiska våren som tillfället då allmänheten på allvar började förstå den politiska potentialen i att använda sociala medier. Men, han påpekar att även om det var demokratiska demonstranter som syntes då så var det också ett uppvaknande för mindre demokratiska krafter. – 2011 var ett väldigt viktigt år för icke demokratiska länder och deras ledare.
Mediemarknaden förändras snabbt och vi har i uppdrag att följa och beskriva hur den utvecklas. Det gör vi bland annat i våra årliga rapporter. I dem framgår det hur teknikutvecklingen förändrat konsumtionen till mer individuellt anpassad. Hur nya aktörer utmanar de befintliga med nya erbjudanden och affärsmodeller. Den dagliga konsumtionen av medier förskjuts allt mer från de traditionella tablåstyrda medierna mot valfriheten på de uppkopplade plattformarna. Konsumenterna har snabbt vant sig vid att kunna titta, lyssna eller läsa vad, var och när de vill. Den tekniska revolution som internet stod för har blivit en självklarhet i nästan varje hem men även telefon. Det är allt färre svenskar som befinner sig utanför den digitala världen. Våra medievanor förändras och mediebolagen driver på utvecklingen genom att lansera allt fler nya tjänster. Konsumenternas ökade möjligheter att själva styra över sin mediekonsumtion förändrar villkoren för alla aktörer på mediemarknaden. Ladda ner och läs i våra rapporter om de förändringar som pågår med fokus på hur medierna regleras, hur de konsumeras, deras ekonomi samt deras utbud.
- Hur har media förändrats review
- Medieutveckling- Myndigheten för press, radio och tv
- Hur har media förändrats youtube
Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet. Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier. Rättigheter och rättsskipning Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter. Gy11 Samhällskunskap Ur Ämnets syfte Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information.
Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik. 1b: Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Mediers innehåll och nyhetsvärdering. 2: Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor i arbetet med komplexa samhällsfrågor.
Myndigheten ska även publicera statistik och annan information om ägande- och branschstruktur, teknik, innehåll och ekonomiska förhållanden inom medieområdet. Som ett led i det arbetet publicerar myndigheten flera rapporter varje år om medieutvecklingen i Sverige. Den här rapporten beskriver mediekonsumtionen i Sverige. Användning av medier 2015/2018
Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 2015 och 2018 i procent. Källa: Nordicom Mediebarometern 2018. Mail
Twitter
Facebook
LinkedIn
Som såg potentialen i att använda sociala medier för att stärka deras styrka och legitimitet. Vi såg det särskilt i Ryssland. Brexit och Trump Under det tidiga 10-talet växte användarantalen snabbt, 2012 hade Facebook mer än en miljard användare och Twitter 100 miljoner. Det var endast sex år efter att de båda plattformarna hade lanserats för den stora allmänheten. Martin Moore anser att 2016 är året då många förändrade sin syn på potentialen i social medier. Året som innehöll både brexit-omröstningen och Donald Trumps valseger i USA. – 2016 började allt fler försöka förstå vad social medier kan göra med våra val och blev mer kritiska än tidigare. Upp till den punkten hade det till stor del varit en föreställning om att internet och sociala medier var uteslutande bra för demokratin, säger Martin Moore. – I debatten efter USA-valet 2016 har sociala medier tillskrivits väldigt mycket makt och inflytande. Jag är inte säker på att det var så i realiteten, att ett stort engagemang på Facebook gav en massa röster, men det har präglat debatten, säger Martin Schori.
Båda valens resultat var överraskande och förklarades till stor del med påverkan från sociala medier. När sedan Cambridge Analytica-skandalen uppdagades följde en kritikstorm, det talades om demokratihot och risken för påverkan från främmande makt. "Överdriva reaktioner" Idag hörs rop från många politiker som vill regler de sociala medierna. Facebooks vd Mark Zuckerberg har också frågats ut av politiker i både USA och i EU. – En del politiker, regeringar och partier kommer att överreagera. Vi har redan sett det i en del lagförslag som har kommit. Det kommer bli överdrivna reaktioner även om en del anklagelser har varit legitima, säger Martin Moore. Martin Schori menar att de sociala medierna har bidragit till en hel del dåliga saker, som hot och hat mot journalister och politiker. Men, samtidigt vill han att det fria samtalet ska vara kvar. – Jag vill inte att några anonyma redaktörer, eller andra makthavare, i USA ska bestämma vad som ska stå på internet, vilket det kan bli fallet i praktiken, säger Martin Schori.